Samråd Tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö

Det här samrådet är en del av arbetet att ta fram järnvägsplan och tillståndsansökan enligt miljöbalken för tunnelbanan. Samrådet utgör avgränsningssamråd för miljöprövningen enligt 6 kapitlet miljöbalken och samråd för järnvägsplan enligt 2 kapitlet lag om byggande av järnväg.

För att få bygga den nya tunnelbanelinjen behövs nödvändiga tillstånd från olika myndigheter och Regionen behöver få tillgång till den mark och de utrymmen som behöver nyttjas tillfälligt under byggskedet och permanent under driftskedet. En järnvägsplan visar vilka markanspråk som behövs för tunnelbanan och för bygget av den. Järnvägsplanen prövas av Trafikverket.

Det behövs också detaljplaner för den nya tunnelbanan. Det är kommunen som ansvarar för att ta fram och anta detaljplaner. Detta sker genom ett så kallat samordnat planförfarande. Det innebär att inget separat samråd sker för detaljplanerna, utan järnvägsplanens samråd gäller även för detaljplanerna.

Domstolen beslutar vilka villkor för grundvatten och miljöstörningar som ska gälla när tunnelbanan byggs. Det här samrådet är en viktig del av detaljplan, järnvägsplan och miljöprövning.

Samrådshandlingen inklusive fastighetsförteckningar för järnvägsplanen samt tillståndsansökan kommer även att finnas tillgängliga under samrådsperioden i följande lokaler:

• Tekniska nämndhuset, Flemminggatan 4, Stockholm
• Förvaltning för utbyggd tunnelbana, Solnavägen 1E, Stockholm

Läsanvisning

Samrådsfoldern ger i stora drag en bild om vad samrådet omfattar och en beskrivning av hur processen för arbetet ser ut.

Samrådskartor, se box nedan.

Preliminär planbeskrivning järnvägsplan redogör för projektets förutsättningar, val av lokalisering och utformning samt övergripande konsekvenser och genomförandebeskrivning.

Preliminär miljökonsekvensbeskrivning järnvägsplan redovisar en preliminär bedömning av projektets miljöpåverkan.

Gestaltningsprogram järnvägsplan samrådshandling beskriver stationernas utformning.

Samrådsunderlag miljöprövning utgör underlag inför upprättande av tillståndsansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning.

PM arbets- och servicetunnel Fridhemsplan ger en samlad beskrivning av de förutsättningar som identifierats och fortfarande utreds gällande en arbets-och servicetunnel i Fridhemsplan.

Samrådsredogörelser med sammanställning och kommentarer av inkommande synpunkter från de tidigare samråden:

Samrådsredogörelse lokaliseringsutredning, november 2020

Samrådsredogörelse lokaliseringsutredning, juni 2021

Samrådsredogörelse, samråd placering av stationsuppgångar, juni 2022

Samrådsredogörelse, samråd arbetsområden, arbetstunnlar och depålokalisering, februari/mars 2023

Samrådskartorna visar var tunnelbanans anläggningar planeras. Ritningarna visar en preliminär omfattning av de permanenta och tillfälliga markanspråk som krävs när tunnelbanan är i drift respektive under byggtiden. Även profilritningar finns med för att redogöra för anläggningens och markanspråkens placering i höjdled. Se översiktskarta samrådskartor för att få en överblick över bladindelningen som samrådskartorna utgörs av.

Översiktskarta samrådskarta
Samrådskarta 101 – (lågupplöst)
Samrådskarta 001 – (lågupplöst)
Samrådskarta 201  – (lågupplöst)
Samrådskarta 002 – (lågupplöst)
Samrådskarta 003 – (lågupplöst)
Samrådskarta 004 – (lågupplöst)
Samrådskarta 005 – (lågupplöst)
Samrådskarta 006 – (lågupplöst)
Samrådskarta 007 – (lågupplöst)
Samrådskarta 008 – (lågupplöst)
Samrådskarta 009 – (lågupplöst)
Samrådskarta 108 – (lågupplöst)
Samrådskarta 109 – (lågupplöst)
Samrådskarta 311 – (lågupplöst)
Samrådskarta 111 – (lågupplöst)
Samrådskarta 010 – (lågupplöst)
Samrådskarta 011 – (lågupplöst)
Samrådskarta 012 – (lågupplöst)
Samrådskarta 013 – (lågupplöst)
Samrådskarta 014 – (lågupplöst)
Samrådskarta 015 – (lågupplöst)
Samrådskarta 016 – (lågupplöst)
Samrådskarta 215 – (lågupplöst)

Fridhemsplan är idag en viktig bytespunkt mellan tunnelbanans Blå och Grön linje och flera busslinjer.

Stationsläge

• Gula linjens station vid Fridhemsplan placeras under Blå linje.
• Resenären tar sig till gula linjens plattform med rulltrappor och mellanplan. Hissar byggs för tillgänglighet mellan Blå och Gul linje.
• Resenären använder de entréer som finns idag vid Drottningholmsvägen, Mariebergsgatan, Fleminggatan och S:t Eriksgatan.
• Byten mellan tunnelbanelinjer sker innanför spärrarna vilket ger smidiga byten mellan olika kollektivtrafikslag.

Arbets- och servicetunnel

Det pågår en fördjupad utredning om var en nödvändig arbets- och servicetunnel vid station Fridhemsplan ska ligga. Det är ett komplext område där många faktorer ska vägas in och utredas. Den plats som väljs ska vara den som sammantaget blir bäst för omgivningen och miljön, men även ekonomiskt, tidsmässigt och byggtekniskt. Det är viktigt att göra ett gediget jobb inför det valet och därför har Region Stockholm valt att göra fördjupade utredningar.

Nu kan du ta del av arbetet så långt i PM:et nedan. Här finns information om grundläggande krav, förutsättningar och vilka faktorer som utreds, samt resultatet av utredningarna så långt.

Läs mer i PM

Mer information

• I boxen samrådshandlingar hittar du alla dokument för samrådet.
• I boxen samrådskartor hittar du alla kartor kopplade till samrådet.

Liljeholmen är en växande stadsdel där bostäder, arbetsplatser och en större galleria planeras. Liljeholmen är en viktig bytespunkt och trafikeras i dag av Röd linje, tvärbanan och flera busslinjer.

Stationsläge

• Gula linjens station vid Liljeholmen byggs under Röd linje.
• Liljeholmens södra biljetthall anpassas och entrén kommer att ligga vid den närliggande parken vid Trekanten. Den befintliga entrén från Liljeholmstorget kommer att finnas kvar.
• I dag planerar vi så att byten mellan buss, Röd linje och Gul linje sker innanför spärrarna vilket ger smidiga byten mellan olika kollektivtrafikslag. ·
• Stationen får en upp- och nedgång och du tar dig med snabbhissar för en kortare och smidigare resa till och från plattformen.

Två byggmetoder utreds – arbetstunnel eller sänkschakt

Under byggtiden behöver vi använda mark och utrymmen för byggytor och arbetstunnlar. Inriktningen är att tunnlarna byggs med en tunnelborrmaskin. Det finns två byggmetoder som utreds för att bygga stationerna, arbetstunnel eller sänkschakt. Båda metoderna sker genom borrning och sprängning. Nu utreder vi vilken byggmetod som är effektivast vid Liljeholmen. Läs mer om metoderna i boxarna nedan som beskriver byggmetoder.

Vid station Liljeholmen har vi tittat på tre arbetstunnlar med etableringsyta. Det är vid Lövholmsgränd, Liljeholmskajen och Södertäljevägen. Den samlade bedömningen är att jobba vidare med arbetstunneln vid Södertäljevägen. Detta då kostnaden är lägst och alternativet innehåller betydligt färre risker avseende markåtkomst och projektberoenden.

Kartan visar de två byggmetoderna för stationen i Liljeholmen. Klicka på kartan för att göra den större.

Mer information

• I boxen samrådshandlingar hittar du alla dokument för samrådet. I dokumentet Preliminär planbeskrivning järnvägsplan får du mer detaljerad information om Liljeholmen. Kartan visar de två byggmetoderna för stationen i Liljeholmen. Klicka på kartan för att göra den större.
• I boxen samrådskartor hittar du alla kartor kopplade till samrådet.
• Läs mer om Liljeholmen på Stockholm stads webbsida.

Årstabergs station blir en viktig bytespunkt där du kan byta mellan tunnelbana, pendeltåg, tvärbana och bussar. Planer finns på att bygga fler bostäder och arbetsplatser.

Stationsläge

• En ny station byggs öster om Svärdslångsplan (busstation) på södra sidan om järnvägsspåren för att underlätta byten mellan olika kollektivtrafikslag. Stationen är placerad i sydvästra hörnet av kvarteret Marman, nära Svärdslångsgatan.
• Stationens entré ligger i hörnet av en planerad fastighet. Stationen får biljetthall och hissar ner till tunnelbanelinjen.
• Stationen samplaneras så att den smälter in med det nya kvarterets verksamheter, så som kontor, handel och bostäder. Resenären får smidiga byten mellan olika kollektivtrafikslag. · Stationen får en upp- och nedgång och du tar dig med snabbhissar för en kortare och smidigare resa till och från plattformen.

Två byggmetoder utreds – arbetstunnel eller sänkschakt

Under byggtiden behöver vi använda mark och utrymmen för byggytor och arbetstunnlar. Inriktningen är att tunnlarna byggs med en tunnelborrmaskin. Det finns två byggmetoder som utreds för att bygga stationerna, arbetstunnel eller sänkschakt. Båda metoderna sker genom borrning och sprängning. Nu utreder vi vilken byggmetod som är effektivast vid Årstafältet.

Kartan visar de två byggmetoderna för stationen i Liljeholmen. Klicka på kartan för att göra den större.

Mer information

• I boxen samrådshandlingar hittar du alla dokument för samrådet. I dokumentet Preliminär planbeskrivning järnvägsplan får du mer detaljerad information om Liljeholmen. I dokumentet Samrådsunderlag miljöprövning (kapitel 6.8) hittar du en jämförelse av byggmetodernas omgivningspåverkan.
• I boxen samrådskartor hittar du alla kartor kopplade till samrådet.
• Läs mer om Årsta på Stockholm stad webbsida Årsta - Stockholm växer.

Årstafältet utvecklas till en ny stadsdel med bostäder, handel och arbetsplatser. Stockholm Stad och Region Stockholm planerar tillsammans för att det ska gå smidigt att röra sig mellan kommande bostäder, tunnelbanan och annan kollektivtrafik.

Stationsläge

• Stationen i Årstafältet placeras nära ett planerat torg och en närliggande park i den nya stadsdelen. Stationen får en entré i kvarterets västra del.
• Stationen blir kompakt med biljetthall och hissar ner till tunnelbanelinjen.
• Stationen får en upp- och nedgång och du tar dig med snabbhissar för en kortare och smidigare resa till och från plattformen.

Två byggmetoder utreds – arbetstunnel eller sänkschakt

Under byggtiden behöver vi använda mark och utrymmen för byggytor och arbetstunnlar. Inriktningen är att tunnlarna byggs med en tunnelborrmaskin. Det finns två byggmetoder som utreds för att bygga stationerna, arbetstunnel eller sänkschakt. Båda metoderna sker genom borrning och sprängning. Nu utreder vi vilken byggmetod som är effektivast vid Årstafältet.

Kartan visar de två byggmetoderna för stationen i Årstafältet. Klicka på kartan för att göra den större.

Mer information

• I boxen samrådshandlingar hittar du alla dokument för samrådet. I dokumentet Preliminär planbeskrivning järnvägsplan får du mer detaljerad information om Liljeholmen. I dokumentet Samrådsunderlag miljöprövning (kapitel 6.8) hittar du en jämförelse av byggmetodernas omgivningspåverkan.
• I boxen samrådskartor hittar du alla kartor kopplade till samrådet.
• Läs mer om Årstafältet på Stockholm stads webbsida Årstafältet - Stockholm växer.

Östberga består av olika områden med flerfamiljshus och ska utvecklas med fler bostäder och arbetsplatser. I dag har området endast buss och saknar spårbunden kollektivtrafik. När Gul linje är klar blir stadsdelen mer tillgänglig.

Stationsläge

• Stationen i Östberga placeras i området vid Östbergabackarnas östra del och Årstafältet. Det gör att stationen knyter samman Östberga centrum med nya Årstafältet.
• Stationen byggs i ett hörn av ett planerat kvarter som har bostäder. Placeringen ger en trafiksäker miljö för oskyddade trafikanter.
• Stationen blir kompakt med biljetthall och hissar ner till tunnelbanelinjen. · Stationen får en upp- och nedgång och du tar dig med snabbhissar för en kortare och smidigare resa till och från plattformen.

Två byggmetoder utreds – arbetstunnel eller sänkschakt

Under byggtiden behöver vi använda mark och utrymmen för byggytor och arbetstunnlar. Inriktningen är att tunnlarna byggs med en tunnelborrmaskin. Det finns två byggmetoder som utreds för att bygga stationerna, arbetstunnel eller sänkschakt. Båda metoderna sker genom borrning och sprängning. Nu utreder vi vilken byggmetod som är effektivast vid Östberga. Läs mer om metoderna under avsnitten Byggmetoder.

Kartan visar de två byggmetoderna för stationen i Östberga. Klicka på bilden för att göra den större.

Mer information

• I boxen samrådshandlingar hittar du alla dokument för samrådet. I dokumentet Preliminär planbeskrivning järnvägsplan får du mer detaljerad information om Liljeholmen. I dokumentet Samrådsunderlag miljöprövning (kapitel 6.8) hittar du en jämförelse av byggmetodernas omgivningspåverkan.
• I boxen samrådskartor hittar du alla kartor kopplade till samrådet.
• Läs mer om Östberga på Stockholm stads webbsida Östberga - Stockholm växer.

Älvsjö är en viktig mötespunkt för många resenärer med pendeltåg och bussar. Spårväg Syd planeras och områden nära stationen är utpekade som utvecklingsområden.

Stationsläge

• Stationen i Älvsjö placeras mellan gång- och cykelstråket Älvsjö Broväg och Stockholmsmässan. Stationen ligger nära Älvsjö station med tåg och busstrafik och är placerad så att den stödjer framtida utveckling av området.
• Stationen blir kompakt med biljetthall som fristående byggnad och hissar tar resenären ner till tunnelbanelinjen.
• Byten mellan Pendeltåg och bussar sker utanför spärrlinjen. · Stationen får en upp- och nedgång och du tar dig med snabbhissar för en kortare och smidigare resa till och från plattformen.

Arbetstunnel

Vid station Älvsjö har vi tittat på tre olika arbetstunnlar med etableringsytor; Magelungsvägen, Älvsjö IP:s grusplan och Norr om mässan. Vid Älvsjö station behöver det finnas byggytor för tunnelborrmaskinen.

Slutsatsen i en sammanvägd bedömning är att alternativ Älvsjö IP:s grusplan bör väljas som inriktning för det fortsatta arbetet då alternativet är det enda som lämpar sig för vald tunneldrivningsmetod. Det pågår en planprocess för var tunnelbanelinjens depå ska ligga och förändringar kan när beslut fattats om var depån ska ligga. Om depån placeras i Älvsjö kan det bli aktuellt med en alternativ arbetstunnel.

För station Älvsjö finns inget alternativ för sänkschakt.

Kartan visar stationen i Älvsjö. Klicka på kartan för att göra den större.

Mer information

• I boxen samrådshandlingar hittar du alla dokument för samrådet.
• I boxen samrådskartor hittar du alla kartor kopplade till samrådet.
• Läs mer på Stockholm stads webbsida om Älvsjö

Förutom stationerna planeras anläggningar ovan mark i form av schaktöverbyggnader tillhörande åtta luftutbytesschakt, två brandgasschakt och en likriktarstation.

Luftutbytesschakten har som funktion att ventilera spårtunnlarna, medan brandgasschakten ska ventilera ut brandgaser vid händelse av brand.

Likriktarstationer behövs för att kunna säkra matningen av el för tågdriften. I normalfallet placeras likriktarstationerna under mark och i anslutning till stationerna.

Mer information

Läs mer och se var anläggningarna ovan mark är placerade i Preliminär planbeskrivning, avsnitt 4.4.

Tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö byggs i tre faser.

Fas 1 Arbetstunnlar, sänkschakt och stationer

Arbetstunnlar eller sänksschakt byggs från markytan ner till den planerade stationen med så kallad borra-spräng-metod. Metoderna skiljer sig åt mellan olika stationer. Sänkschaktet ligger nära stationen medan arbetstunnlar ligger en bit bort. Bergmassorna transporteras från arbetsområdet. För båda alternativen krävs arbetsområde vid de planerade stationerna men det krävs ett större schakt om arbetstunnel inte används. Tunnelborrmaskinen monteras vid station Älvsjö.

Fas 2 Spårtunnlar

Tunnlarna planeras att byggas med tunnelborrmaskin (TBM) som tunneldrivningsmetod. Tekniken innebär att en stor borr tar sig fram genom berget och samtidigt bygger maskinen en vattentät inklädnad i betong. Tunnelborrmaskinen borrar fram spårtunnlarna från Älvsjö station. Bergmassorna transporteras på rullband och lastas om vid arbetsområdet utanför tunnlarna.

Fas 3 Installationer och tester

Nu är det dags att lägga spår, installera signalsystem, bygga plattformar, montera hissar och rulltrappor vid Fridhemsplan och allt annat som behövs i tunnelbanan. Det sista vi gör är att provköra med tåg och testa alla tekniska system.

Spårtunnlar med tunnelborrmaskin

Så här kan det se ut när en tunnelborrmaskin ska bygga spårtunnlar. Det kan skilja sig åt mellan olika typer av maskiner. Berget tätas bakom borren med segment samtidigt som borren fortsätter framåt. Bergmassorna transporteras via rullband till ett arbetsområde utanför tunnlarna för att sedan lastas och transporteras vidare.

Tunnelborrmaskin

Så här kan en tunnelborrmaskin kan se ut. Det kan skilja sig åt mellan olika typer av maskiner. Klicka på bilden för att göra den större.

Mer information

I Samrådsunderlag miljöprövning kan du läsa mer om byggmetoden.

Under byggtiden behöver vi använda mark och utrymmen i området. Spårtunnlarna planeras att byggas med en tunnelborrmaskin. Vi utreder två byggmetoder, arbetstunnlar eller sänkschakt, för att bygga stationerna vid Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet och Östberga. Båda sker genom att borra och spränga i berget.

En arbetstunnel används under byggskedet för att kunna bygga stationer och växelpartier innan tunnelborrmaskinen kommer fram till platsen. Arbetstunneln drivs från markytan och ner mot stationens läge under jord. I stort sett alla bergmassor transporteras ut via arbetstunnlarna. Alternativet med arbetstunnlar gör att byggytor kan ligga vid större vägar och där risken för störningar är liten.

Byggytan vid arbetstunneln används för masshantering, materialupplag, maskinuppställning, arbetsbodar och omhändertagande av vatten. Det finns behov av arbetstunnel och etableringsyta från byggstarten av arbetstunneln fram till att stationen är färdigställd.

En etableringsyta krävs också vid stationsläget och då kring det kommande hisschaktet. Denna kommer att nyttjas då bergytan friläggs för det vertikalschakt som krävs för hissarna samt vid byggnation av hissar och biljetthall. Med en arbetstunnel blir antalet masstransporter vid stationsläget färre än för sänkschakt.

Hur långt tid det tar att bygga stationen med arbetstunnel utreds.

Mer information

I Samrådsunderlag miljöprövning kan du läsa mer om byggmetoden.

Under byggtiden behöver vi använda mark och utrymmen i området. Spårtunnlarna planeras att byggas med en tunnelborrmaskin. Vi utreder två byggmetoder, arbetstunnlar eller sänkschakt, för att bygga stationerna vid Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet och Östberga. Båda sker genom att borra och spränga i berget.

Sänkschakt innebär att det schakt som ska byggas för hissarna även används för stationen. Arbetsområdet där massor, material och maskiner finns ligger vid stationen. Ytan blir större än om en arbetstunnel används. En större kran finns på området för att kunna hantera stora lyft. Ytan varierar i omfattning under bygget och kan justeras.

Hur lång tid det tar att bygga med sänkschakt utreds.

Mer information

I Samrådsunderlag miljöprövning kan du läsa mer om byggmetoden.

I samrådshandlingen Samrådsunderlag miljöprövning, avsnitt 6.8, kan du se en jämförelse mellan byggmetoderna.

Nedan ser du en bild av planerade stationer med studerade alternativ till arbetstunnlar eller sänkschakt med tillhörande etableringsytor.

Tunnelbanan går under stadsmiljö med både flerfamiljshus, kontor och villaområden. Eftersom tunnelbanan planeras under mark är beröringspunkterna små mellan den färdiga tunnelbanan och den ovanliggande staden. Tunnelbanans anläggningar ovan jord, till exempel stationsentréer och ventilationsanordningar, placeras och utformas med hänsyn till omgivningen.

Det går inte att bygga tunnelbanan utan att det märks. Byggskedet genererar buller och vibrationer. Region Stockholm har stor erfarenhet av att arbeta med information och

skyddsåtgärder och jobbar för att vardagen ska fungera för de som påverkas. Regionen tar i möjligaste mån hänsyn till miljö och boende vid val av lägen för etableringsytor, arbetstunnlar och transportvägar. Krav ställs även på entreprenörer så att de minskar störningarna. Målet är att alla berg- och jordmassor som produceras när tunnlarna byggs används i närområdet, så länge de inte är förorenade.

Mer information

I Samrådsunderlag miljöprövning kan du läsa mer om byggmetoden.

Miljöpåverkan under tunnelbanans drifttid blir begränsad och eventuella skyddsåtgärder som kan behövas, exempelvis bullerbegränsade åtgärder i anläggningen, regleras inom järnvägsplanen. Tunnelbanan påverkar stadsbilden med nya uppgångar och entréer, men de ytor som under byggskede används som etableringsytor kommer att återställas efter avslutad användning. Möjligheten till att resa hållbart ökar med mer tunnelbana.

Mer information

I Preliminär miljökonsekvensbeskrivning järnvägsplan kan du läsa mer om en preliminär bedömning av projektets miljöpåverkan.

När en tunnel byggs och är i drift kommer grundvatten att läcka in, vilket kan medföra att grundvattennivåerna i närområdet påverkas. Om grundvattnet sjunker kan bergvärmebrunnar och anläggningar som inte är grundlagda på berg eller fast mark påverkas negativt. Det krävs därför tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken. Nu utreds hur tunnelbanan kan påverka grundvattnet och vilka skyddsåtgärder som behövs för att undvika skador.

Tunnlarna där tunnelbanan ska gå drivs med tunnelborrmaskin. Det innebär att de kläs in i betong när tunnlarna är klara. Stationerna och arbetstunnlarna sprängs ut och innan sprängning sker tätning med förinjektering av berget. Det går inte att få tunnlarna och stationerna helt täta, så en mindre mängd grundvatten kommer att läcka in i hela tunnelbanans drifttid. Regionen har stor erfarenhet att hantera sådant inläckage och miljökonsekvenserna förväntas bli små eller utebli.

Mer information

I Samrådsunderlag miljöprövning kan du läsa mer om byggmetoden.

Efter samrådet sammanställs synpunkterna och publiceras på webben i en samrådsredogörelse. Anmäl dig till nyhetsbrevet för att följa arbetet.

Nästa samråd planeras till våren 2024.

Därefter kommer tillståndsansökan att färdigställas för prövning hos domstol och förslag till järnvägsplan och detaljplaner att ställas ut för granskning.