Så sprängs tunnlar försiktigt

Under Birkavägen i Nacka är det en svacka i berget vilket innebär att taket i arbetstunneln i Järla skulle hamnat bara ett par meter ner i berget.  

– Det är för lite, men vi upptäckte det redan på planeringsstadiet, säger Mattias Roslin, samordnande byggledare i Nacka.  

En lösning blev att öka tunnelns lutning.   

– Det gjorde att vi passerade det här partiet fem meter lägre, och vi kunde undvika en sänkning av takhöjden inne i tunneln, säger Mattias Roslin.  

Lägre takhöjd hade lett till enkelriktad trafik och en flaskhals för transporter. 

– Anpassningen av tunnelns lutning innebar också att vi kunde spränga längre salvor på fem meter, istället för de kortare salvor på två meter som annars hade behövts för bergets stabilitet. 

Efter varje sprängning bedöms bergets kvalitet och cement trycks in i de sprickor som finns i det omkringliggande berget. Det kallas injektering och tätar berget så att grundvatten inte läcker in. På tunnelsträckan under Birkavägen gjordes dubbla sådana ”injekteringsskärmar”.  

Tack vare åtgärderna blir tunneln stabil och tät utan onödigt dyra och tidskrävande förstärkningar. Den rymmer också dubbelriktad trafik, vilket blir viktigt när stora mängder bergmassor ska transporteras ut.  

Hänsyn till andra tunnlar

På många platser finns det underjordiska anläggningar sedan tidigare. Det kan vara avloppstunnlar, bergrum, andra spårtunnlar eller vägtunnlar. Strax väster om Akalla byggs tunnelbanan mot Barkarby alldeles under Förbifart Stockholm.  

Här var det viktigt med en bra dialog med Trafikverket i ett tidigt skede.   

– Trafikverket sprängde botten i Förbifartens tunnlar väldigt försiktigt på just den här sträckan, så att berget är så intakt som möjligt. Vi spränger också försiktigt just här. Både för att inte skada berget, men också för att inte riskera att skada något i Förbifartens tunnel, säger projekteringsledare Martin Brantberger.   

Det innebär kortare salvor som tar tunneln framåt kortare bitar i taget.   

– Och vi spränger inte ut hela tunnelns volym. I delar av taket använder vi en metod som kallas bergspräckning, som görs utan sprängmedel.   

Avståndet mellan tunnlarna blir som minst fem meter, men det räcker.   

– Vi skulle kunna gå närmare också. Det man får göra då är att förstärka berget mer eller ersätta berget med betong helt och hållet.   

Svårt att bygga under sjukhus

Ett annat sätt att ta extra hänsyn är att bara spränga på fasta tider och att ha god kommunikation med omgivningen, till exempel med byggnader ovan mark. Det gäller överallt, men speciellt när tunnelbanan till Arenastaden ska byggas under Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet.  

– Vi har länge haft kontakt med olika enheter där. Vår utbyggnad samordnas med hela sjukhuset och institutet genom en omfattande planering, säger Loretto Leguisamo Norén, samordnare för omgivningspåverkan.  

– Borrning ska inte vara ett problem annat än att det är ett störande ljud, men vibrationer från sprängningar kan vara ett problem vid ögonoperationer och laserbehandlingar.  

Därför kommer man att ha fasta tider för alla sprängningar under sjukhusen och en del utrustning får vibrationsdämpning.  

– I laboratorierna och salarna har vi dessutom installerat eller kommer installera ljud- och ljussignaler, som varnar alldeles före en sprängning, säger Loretto Leguisamo Norén.