De första tågspåren läggs nu i tunnlarna på Blå linje till Barkarby. Det kan verka enkelt att lägga spår. Men kombinationen av stora lastbilar med långa släp och kurviga tunnlar, flera stora maskiner på trånga ytor och precisionsarbete med stora volymer kan göra det lite utmanande. Hur går det då till när bergtunnlarna blir till spårtunnlar? Här är några alldeles färska bilder som visar en del av det som sker under jord.
Först läggs makadam ut på en lång sträcka i tunneln och packas sedan tätt ihop med en vält. Makadamens kantiga stenar fäster i varandra och låser det hela till en stadig bädd.
En mättekniker mäter in så att makadamen ligger på rätt nivå och sätter också ut spårets mittlinje.
Sedan är det dags att lägga tågrälsen. Istället för att transportera ner tågräls och sliprar separat och sedan montera ihop dem på plats nere i tunneln, så monteras de som spårsektioner ovan jord. Rälerna, som också kallas räls, fästs vid betongsliprar till 15 meter långa spårsektioner.
Med hjälp av två grävmaskiner läggs spårsektionerna på den drygt halvmeter tjocka bädden av makadam. Mellan varje skarv monteras skarvjärn så att spårsektionerna håller ihop.
Här är spårsektionerna på plats i en dubbelspårstunnel. Det ska fyllas på mer makadam mellan sliprarna och rälen ska svetsas ihop. Med en spårriktarmaskin justeras sedan läget så att spåret ligger exakt som det ska.
Till vänster om tågspåren löper också nyanlagda och asfalterade gångbanor. När tunnelbanan har öppnat för trafik, används de av personal som arbetar i tunnlarna med underhåll och annat. De kan också användas vid en eventuell evakuering av tåg.
Nu ser det mer mer och mer ut som en vanlig tågtunnel med spår och allt. Sedan ska det in växlar, strömskenor, signalsystem och annan teknik som behövs.
