– Det här är ett viktigt och positivt besked för oss. Jag förutsätter att detta innebär att vi kan hantera våra massor som den resurs det är och därmed slippa stora extrakostnader och stor miljöpåverkan, säger förvaltningschef Niklas Bergman.
Praxis har länge varit att återanvända bergmassorna från byggen under jord som nya tunnelbanan. Det finns ett stort behov av materialet, inte minst när vägar och bostadsområden byggs i Stockholmsregionen. Men i slutet av 2019 sa länsstyrelsen nej till fyra ansökningar om befintliga och nya stenkrossar i länet, med hänvisning till att bergmassor i stället ska ses som avfall.
– Denna tolkningen baseras på en väldigt bokstavlig tolkning av en EU-regel och en snäv tolkning av det juridiska begreppet ”produktionsprocess”, och skulle ge orimliga konsekvenser. Frågan har inte ens prövats i EU, ändå har det lett till en ny syn på bergmassor i Stockholmsregionen, säger Niklas Bergman.
Om bergmassorna betraktas som avfall behöver de fraktas långt till speciella avfallsanläggningar, som kan ligga tiotals mil från Stockholm. Att bygga en ny avfallsanläggning innebär en helt annan, mycket större och mer komplicerad process än att bygga en stenkross.
– För bara våra projekt skulle det handla om fördyringar med många miljarder kronor, både i direkta kostnader och på grund av att bygget tar längre tid, säger Niklas Bergman.
– Vi kommer även att få kraftigt ökade koldioxidutsläpp från långa transporter med tunga fordon och i Stockholmsregionen kommer vi att kasta fullt användbart berg på soptippen samtidigt som samma granit behöver brytas av jungfrulig sten i stenbrott, fortsätter han.
Läs regeringens pressmeddelande.
Här hittar du mer bakgrund om bergmassor och hur de används:
PM om klassificering av entreprenadberg
PM biprodukter från anläggningsentreprenader
