Ett exjobb av två KTH-studenter som gjordes på förvaltningen för utbyggd tunnelbana i våras och en miljörevision pekade på samma sak – klimatmålen måste vara mätbara.
– Vi har alltid haft som mål att påverka klimatet så lite som möjligt, det nya nu är att vi har satt en siffra på det: vi ska ner med en fjärdedel under projektets utförande från tidigt skede till färdig anläggning, säger förvaltningschef Mårten Frumerie.
De största utsläppen av klimatgaser kommer från all den betong som behövs för att bygga tunnelbanan, så det betyder mycket att få ner mängden betong.
– Det gör vi framför allt genom storleken, ju mindre anläggningen är, desto mindre påverkar vi miljön, säger Mårten Frumerie.
Kraven uppfylls
I arbetet med bygghandlingsprojekteringen som pågår just nu optimeras anläggningen för att bli så liten som möjligt men ändå uppfylla alla krav som finns på till exempel tillgänglighet och säkerhet.
Eftersom det inte är landstinget som kommer att utföra själva byggentreprenaderna är entreprenörerna viktiga. Under hösten har hållbarhetsenheten på förvaltningen därför skickat ut en enkät med syftet att undersöka marknadens kapacitet och kompetens. Enkäten skickades till företag som arbetar med berg- och tunnelanläggningar.
– Responsen var över förväntan! Vår höga ambitionsnivå inom hållbarhetsområdet kommer att kunna axlas av entreprenörerna, berättar Steve Persson, hållbarhetschef för nya tunnelbanan.
Konkreta förslag
Resultaten från enkätsvaren återspeglar en bransch som har arbetat med hållbarhetsfrågor under lång tid, de är vana vid att kunderna ställer krav och är positiva till det. Många av företagen kom också med konkreta förslag på hur klimatpåverkan kan minskas.
Allt från ett företag som bygger i kompositmaterial istället för betong till riktlinjer om att enbart använda miljöbilar, förslag om logistikplanering och energieffektiva byggbodar med ljus- och närvarostyrning.
– Alla bidrag är viktiga och det är en hel del intressanta förslag som vi kommer att titta närmare på, säger Steve Persson.
