Publicerad 2020-01-15
Arbetstunnlarna byggs för att transportera bergmassor, personal och maskiner mellan markytan och bygget av den nya tunnelbanan. Flera har ställt sig frågan varför en del ser ut som slalombackar, vore det inte enklare att bygga raka tunnlar?
Kristofer Manneteg är delprojektledare för arbetstunneln vid Londonviadukten som hör till station Sofia på Södermalm och kan svaret:
– Att arbetstunnlarna är krokiga beror på att stationerna som vi ska bygga ofta ligger djupt under marken. Raka tunnlar hade blivit för branta för de tunga transporterna med bergmassor. För att komma upp vid våra arbetsområden behöver vi göra tunneln längre och kurvigare för att minska lutningen.
Vid Londonviadukten börjar tunnelmynningen strax ovanför havsnivån och slutar hela 85 meter längre ner. Det gör det till den längsta av alla arbetstunnlar som ska byggas.
På kartorna ser det ut som att tunneln följer vägarna på markytan? Varför är det så?
– Där det är möjligt försöker vi lägga tunnlarna under gator. Då påverkar våra borrningar och sprängningar något mindre och vi undviker att stöta på till exempel energibrunnar under hus.
Vid Londonviadukten har arbetstunneln två grenar. Varför då?
– På den här platsen behöver vi bygga åt två håll samtidigt. De två grenarna gör det möjligt att spränga ut station Sofia samtidigt som vi kan bygga tunnlar norrut under Saltsjön. Passagen under Saltsjön är tekniskt utmanande på grund av en svaghetszon i berget och därför vill vi ha gott om tid på oss att bygga den.
