Frågor och svar om tunnelbana till Älvsjö

Den nya linjen identifierades i Sverigeförhandlingen som en viktig kollektivtrafiksatsning för att förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i Stockholmsregionen. 

En helt ny tunnelbanelinje mellan Fridhemsplan och Älvsjö binder ihop centrala och södra Stockholm. Det gör att 48 500 nya bostäder med hållbara kommunikationer kan byggas. Linjen ger nya resmöjligheter med smidiga bytespunkter till annan kollektivtrafik samtidigt som T-Centralen och röd linje avlastas.

Varför linjen byggs beskrivs i projektfilmen.

Den nya linjen får stationer i Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, Östberga och Älvsjö. Stationerna i Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg och Älvsjö planeras så att resenären ska få smidiga byten mellan den nya linjen och befintliga stationer för tunnelbana, pendeltåg och bussar.

När ny infrastruktur ska byggas börjar vi med ett omfattande planerings- och utredningsarbete. Vi gör flera trafik- och reseanalyser, undersöker bergets kvalitet, undersöker närområdet och har dialog med många intressenter och berörda. Undersökningarna ligger till grund för de beslut som fattas.  

Flera dragningar av linjen har undersökts och dragningen via de valda stationerna ger mest nytta. Den möjliggör byggandet av fler bostäder i södra Stockholm samtidigt som befintlig tunnelbanetrafik, röd linje och T-centralen, avlastas. 

Läs mer om vilka sträckor som utretts i lokaliseringsutredningen.

När gul linje planeras gör vi det möjligt att bygga ut tunnelbanelinjen vid framtida politiska beslut. I dag finns inga beslut på att förlänga linjen.

Många nya bostäder planeras längs linjen och fler resenärer ska kunna resa med hållbar kollektivtrafik. Linjen ger smidiga bytespunkter, vid exempelvis vid Liljeholmen och Årstaberg, mellan olika trafikslag. Från centrala Stockholm kan resenärerna via Fridhemsplan ta sig söder ut utan att passera T-centralen där det är trångt.

Vi har studerat möjligheten att bygga ihop den nya linjen med röd linje och med tåg till Skärholmen utifrån flera aspekter så som bergteknik, geoteknik och hur resandet påverkas. Detta har varit underlag inför beslut i lokaliseringsutredningen.  

Att bygga ihop tunnelbanan med övriga nätet ger en komplex anläggning att bygga samtidigt som risken för störningar ökar på röda linjen när tåg från linjerna ska blandas. En fristående gör det möjligt att bygga efter dagens resvanor och ny teknik.

Det kommer att ta cirka 10 minuter att åka mellan Älvsjö och Fridhemsplan. I snitt tar det cirka 2 minuter mellan varje station.

Enligt våra beräkningar är det ungefär 150 000 resenärer per dygn och drygt 20 000 under förmiddagens maxtimme år 2050.

Planeringen av en ny tunnelbanelinje till Älvsjö har pågått sedan 2020 och beräknas ta cirka 5 år. Byggstart planeras till 2025 under förutsättning att nödvändiga tillstånd är klara. När spaden sätts i marken är byggtiden cirka 9 år.

Planering pågår och inriktning för fortsatt planering är inte klart.

Hissar ger resenären en kort restid och smidigare resa mellan markyta och plattform. Resan tar 20-30 sekunder från att dörrarna stängs tills att de öppnas. Stationerna på gul linje får 5-8 hissar, undantaget Fridhemsplan.

Läs mer och se illustrationer av hissarna här.

Linjen går under Mälaren och nära tätbebyggda områden. Linjen byggs cirka 40-70 meter under markytan.

Resenären når hissen i mitten av plattformen istället för ändarna. För att få en effektivare resa blir plattformen 75 meter. Det gör att avståndet minskar för resenären, kortare tåg kan gå ofta och restiden blir effektiv. Även byggskedets omfattning minskar. Stationerna utformas för en tillgänglig och trygg resa. Ett gestaltningsprogram tas fram i samband med järnvägsplanen för tunnelbanelinjen och samråds.

En tävling avgör vilken konst som ska finnas på stationerna. Tävlingen startar hösten 2023.

Tågen blir cirka 70 meter. Utredningar pågår av vilka tåg som ska trafikera linjen.

Depåer finns längs med grön, röd och blå linje. Tunnelbana till Älvsjö ligger mellan två linjer. Tillgången till verkstads- och uppställningsplatser är begränsad och signalsystemen i depåerna skulle behöva byggas om vilket är kostsamt (röd och grön linje har olika signalsystem). Var linjens depå ska ligga utreds under 2023.

Det är inte klart. Under 2023 pågår en lokaliseringsutredning där olika alternativ utreds.

Läs mer om gul linjes depå här.

Planeringen av den nya linjen startade 2020. Arbetet är i tidigt skede och om alla tillstånd finns beräknas byggstart till sent 2025. Byggtiden uppskattas i dag till cirka 9 år.

Projektet befinner sig i ett tidigt skede och exakt hur utbyggnaden ska genomföras är inte klart. Att bygga tunnlar går inte obemärkt förbi, och närområdet kommer att påverkas under längre perioder av byggskedet. Vi informerar löpande om hur planeringsarbetet går framåt och vi kommer kunna vara mer detaljerade ju närmare vi kommer byggstart.

Våren 2023 informerade vi om olika alternativ på etableringsytor och arbetstunnlar och samlade in synpunkter. Undersökningar, synpunkter och annat material sammanställs. Val av etableringsytor och arbetstunnlar presenteras vid kommande samråd där du kan få information och lämna synpunkter.

Innan spaden sätts i marken planeras ny infrastruktur noggrant för att linjen ska få så stor nytta som möjligt. Tunnelbanan till Älvsjö går från Fridhemsplan genom tätbebyggda områden och stadsdelar som ska utvecklas vilket gör att vi behöver ta hänsyn till vad som finns ovan och under mark, samt vad som planeras att byggas. Vi planerar även för en ny depå längs sträckan. Omfattande undersökningar görs för att få tillräckligt med kunskap. Det är allt från analyser av resvanor till undersökningar om vad som finns under mark. Byggnader, natur, kultur och annat som finns ovan mark inventeras och vägs in i planeringen.

Den nya linjen utformas med minsta möjliga påverkan på människa och miljö, samtidigt som byggandet ska ske så smidigt som möjligt.

Planeringen följer en lagstadgad process och resulterar i en järnvägsplan och miljötillstånd för bland annat vattenverksamhet. Planen innehåller en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska utreda miljöpåverkan för människor, natur, kultur och djur, samt vattenverksamhet när tunneln ska dras under Mälaren. Järnvägsplanen prövas av Trafikverket och miljötillstånden prövas av mark- och miljödomstolen innan utbyggnaden startar.

De som bor och verkar i ett område har bäst lokalkännedom. För att bygga en så bra tunnelbana som möjligt är det viktigt att löpande informera, ha dialog och ta in synpunkter. Det kallas samråd och sker under hela planeringsarbetet. Uppsökande samråd genomförs även för att fånga in målgrupper som vanligtvis inte är så aktiva i samråden, exempelvis skolungdomar, företag som påverkas och ideella föreningar.

Läs om genomförda samråd här.

Läs mer om planerade samråd i tidplanen här.

Synpunkter från allmänhet och andra intressenter sammanställs och besvaras i en så kallad samrådsredogörelse. Synpunkter, undersökningar och inventeringar utgör underlag för beslut om inriktningar eller val som exempelvis stationer, stationsuppgångar och etableringsytor och järnvägsplanen.