Frågor och svar om tunnelbana till Nacka

Planerad trafikstart är 2030.

Stockholmsregionen växer varje år. Kollektivtrafiken byggs ut så att fler bostäder kan byggas och så att regionens invånare smidigt och miljövänligt ska kunna ta sig från jobb, skola, nöjen och aktiviteter. Politiska överenskommelser mellan staten, Region Stockholm, Järfälla kommun, Nacka kommun, Solna stad och Stockholm stad ligger till grund för utbyggnaden av tunnelbanan.

Redan då Blå linje byggdes på 1970-talet fanns planer på att så småningom fortsätta utbyggnaden söderut. Genom att bygga ut Blå linje öppnas en ny tunnelbaneförbindelse som möjliggör helt nya resvägar mellan norra och södra Stockholm. Idag är sträckan mellan T-Centralen och Slussen hårt belastad och det behövs en ny förbindelse för att kunna sätta in fler tåg och avgångar mellan norr och söder.

Blå linje förlängs från Kungsträdgården till Nacka via nya de nya stationerna Sofia, Hammarby kanal, Sickla och Järla. Slutstation blir Nacka mellan Jarlaberg och Nacka Forum. Vid Sofia delar sig den nya linjen och via stationerna Hammarby kanal, Gullmarsplan och Slakthusområdet kopplas Blå linje ihop med Hagsätragrenen, som också blir en del av Blå linje. På så sätt kan man öka turtätheten även på den gröna linjen.

Karta över Blå linje till Nacka och Söderort.

Genom att bygga under marken frigörs ytor ovan jord. Där tunnelbanan byggs ut växer nya områden fram med bostäder, arbetsplatser, grönområden och gång- och cykelvägar.

Omfattningen av tunnelbanans utbyggnad är ett politiskt beslut av parterna bakom utbyggnaden, det vill säga staten, regionen och kommunerna som får tunnelbanan. Däremot byggs slutstationen Nacka så att det går att fortsätta utbyggnaden i framtiden om det skulle komma ett sådant politiskt beslut.

Slutstation idag – men kanske inte för alltid (artikel på nyatunnelbanan.se)

Med tunnelbanans Blå linje från Nacka kan du åka direkt från station Nacka till T-Centralen via stationerna Järla, Sickla, Hammarby kanal, Sofia och Kungsträdgården. En resa som tar 12 minuter utan byten. Vid T-Centralen kan du antingen åka vidare på blåa linjen eller byta till samtliga tunnelbanelinjer, pendeltåg, tåg eller buss. För att komma till Gullmarsplan eller söderut med Hagsätralinjen så byter du vid Sofia.

1,5 minuter kort film om resmöjligheter med tunnelbanan till Nacka (Youtube)

Ventilation behövs för att leda luft mellan tunnelbanan och markytan. Förutom att det förser tunnelbanan med frisk luft så undviker vi också att det blir dragigt på stationerna under jord. På vissa platser är ventilationsbyggnaderna även en del av brandsäkerheten då de kan användas för att ventilera ut brandrök.

Det är mycket ovanligt med bränder i tunnelbanan. Skulle det mot all förmodan börja brinna är ventilationsbyggnaden en del av brandsäkerheten i tunnelbanan och kan användas för att ventilera ut brandrök. Vid bränder är det räddningstjänst och brandkår som leder arbetet och bedömer risker för närområdet.

Ventilationsbyggnader kan se olika ut. En del är höga, några låga – och ibland syns bara ett galler i marken.

Visionsbild av ventilationsbyggnaden vid Alphyddestigen i Sickla
Visionsbild av ventilationsbyggnaden vid Birkavägen i Järla

Vid station Nacka ska Nacka kommun så småningom bygga nya bostäder. Ventilationsbyggnaden ska integreras i den nya bebyggelsen. I dagsläget är det inte klart hur området ska se ut.

Tunnelbanans ventilationsbyggnader finns vid bostäder runt om i hela Stockholm. Så länge miljökvalitetsnormerna följs finns det inga hinder från att bygga dem nära bostäder. Tvärtom byggs ofta bostäder nära tunnelbanan så att så många som möjligt ska kunna åka kollektivt.

Nej, det behöver man inte oroa sig för. Ventilationen är byggd för att klara miljökraven både nere på plattformen och när luften släpps ut ovan jord. Halterna av partiklar är låga och sprids fort när de kommer ut.

I all luft finns små partiklar. Partiklar uppstår både naturligt från exempelvis sand, grus eller jord, och vid mänsklig aktivitet som till exempel vedeldning, nedbrytning av vägar eller dubbdäcksslitage.

Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer för utomhusluft, luftkvalitetsförordningen (2010:477). Normerna är gränsvärdesnormer som inte får överskridas.

Läs mer hos Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/luft-och-klimat/miljokvalitetsnormer-for-utomhusluft/gransvarden-malvarden-och-utvarderingstrosklar/

På vissa platser kan ett lågfrekvent ljud uppfattas utomhus, men ljudet ska inte skapa olägenhet. Hur mycket det får låta och vad som är en olägenhet regleras av Naturvårdsverkets Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller: https://www.naturvardsverket.se/globalassets/media/publikationer-pdf/6500/978-91-620-6538-6.pdf