Tillgängliga stationer med resenären i fokus

Utformningen av nya tunnelbanans stationer ska hjälpa resenärerna att orientera sig, trivas och känna sig trygga. Arkitekten Peter Sundin berättar om några viktiga ingredienser för att göra tunnelbanan tillgänglig för så många stockholmare som möjligt.

Nyhet  Nya tunnelbanan  2022-11-07
Kollage: Illustration från rulltrappa, människor på tunnelbaneperong, visionsbild av nya station Nacka

– När vi bygger nya tunnelbanan får vi inte tappa varför vi gör det här, att det är något som ska användas så mycket som möjligt av så många som möjligt. Därför är det viktigt att göra de kollektiva färdmedlen både attraktiva och tillgängliga. 

Det berättar Peter Sundin, arkitekt som arbetar med nya tunnelbanan till Arenastaden. Att utforma en tunnelbanestation menar han handlar om att hela tiden ha resenären i fokus. 

– Det är många år sedan man senast byggde tunnelbana och sedan dess har det tillkommit nya krav och vi har fått ett bredare synsätt kring tillgänglighet. 

Förut låg fokus mycket på personer med funktionsnedsättning, men i dag har man börjat ta in barnperspektiv och den äldre befolkningen, säger Peter Sundin. 

Porträttfoto av Peter Sundin.
Peter Sundin, arkitekt på Rundquist arkitekter. Foto: Rundquist

Viktigt var stationen hamnar 

Arbetet med att göra tunnelbanan tillgänglig börjar långt innan man börjar bygga – redan när man bestämmer exakt var stationerna ska ligga. 

– Varje station har ett antal målpunkter, platser som man tänker sig att resenärer snabbt ska kunna ta sig till från stationen. Det kan till exempel vara det lokala centrumet eller en skola, Målpunkterna behöver vara nära och det ska vara enkelt att byta mellan olika trafikslag, att exempelvis ta bussen eller att parkera cykeln.

– Stationerna behöver också vara synliga från så många håll som möjligt. Om entrén ska ligga i en befintlig byggnad försöker man därför placera den i ett hörn. 

Illustration som visar en stations entréer och cirklar i närheten som visar målpunkterna: centrum, idrott, event, natur.
Det ska vara enkelt att ta sig till viktiga målpunkter från stationens uppgångar. Foto: Rundquist.

Konsten skapar tillgänglighet 

Konsten fortsätter att spela en viktig roll i utformningen av nya stationer. Tunnelbanan brukar kallas världens längsta konstutställning och Peter Sundin menar att konsten flera olika syften för stationerna. 

– Dels är förstås tanken att skapa vackra miljöer som känns omhändertagande och bidrar till trygghet. Det skapar också igenkänning och bidrar till att varje station får en egen identitet.  

Men konsten fyller också en viktig funktion för att vägleda resenären genom stationen. Peter Sundin berättar att man bland annat utformat stationerna med så kallade logiska sekvenser.  

Nackas framtida station som pryds med ett stort elefanthuvud på ena änden av plattformen.
Nacka station: Här fungerar noshörningen och elefanten som vägvisare åt de två olika stationsändarna. Foto: Region Stockholm / Sweco
Visionsbild av framtida stationen Arenastaden. Rulltrappa ner till plattformen med kaklade väggar och tag i olika nyanser av grönt.
Arenastaden: genom färger och former skapas en förståelse för hur stationen hänger ihop. Foto: Region Stockholm / &Rundquist

– Det innebär att de olika stationsrummen överlappar varandra, så att man hela tiden förstår och kan se vart man är på vägg. På stationerna återkommer ofta konstens teman, form och färg hela vägen från plattformsrummet upp till entrén. 

– När jag exempelvis står vid spärrlinjen ska jag kunna se att jag ska gå vidare ner till en rulltrappa. Genom färger kan man skapa en ännu mer naturlig väg för resenären. 

Flödet i stationen 

Ett sätt att skapa bra flöden för resenärer är smart placering av spärrkiosker, skyltar och kartor. 

– När du kommer till en tunnelbanestation ligger all information du behöver för resan på höger sida, samma sida som spärrkiosken. Områdeskartan och annat man behöver när man kommer upp från tunnelbanan, ligger på den andra sidan. Det här är saker som de flesta inte tänker på, men som har stor betydelse när många människor passerar genom stationen, säger Peter Sundin. 

En illustration av en rulltrappa med snedbanehiss med glasfönster intill. En röd pil går från en person i rulltrappan till personen i hissen.
Att synliggöra de som åker hiss är ett sätt att öka tryggheten på stationen. Illustration: Rundquist.

Genomtänkt design för ökad trygghet 

Peter Sundin förklarar att tillgänglighet också handlar om att skapa en trygg och säker miljö.  

– På de flesta stationer finns både rulltrappa och snedhissar. Många tycker att hissen i tunnelbanan kan vara obehagligt, därför har vi jobbat med att göra den som åker i hissen så synlig som möjligt och vi ser till att hissen inte hamnar på ett undanskymt ställe.  

Mässingsfärgade metallskenor på en tunnelbaneplattform.
Längs ledstråken för synskadade finns valytor, där metallskenor går i olika riktningar – en vägledning om vilken sida av plattformen man kan välja. Foto: Region Stockholm

Ledstråk och valytor 

I alla befintliga stationer finns taktila ledstråk på plattformarna, upphöjda metallskenor som hjälper synskadade personer att hitta rätt. 

– Ledstråken leder till dynamiska skyltar som har en närvarosensor. När du ställer dig där får du höra en röst som berättar om till exempel vilken sida du ska stå på beroende på vart du vill åka. 

Ledstråk kommer även att finnas på nya tunnelbanans plattformar men över lag har man försökt att utforma stationerna på ett sätt så att det ska vara enkelt att röra sig utan att lita på ledstråk. 

– På vissa ställen går man till exempelvis längs en vägg, utformningen i sig stöder personer med nedsatt syn och då behövs inte ledstråk i golvet. 

Pressfrågor

Skriv till: Emma Sahlman
Telefon: 072-582 44 30

För akuta pressfrågor utanför kontorstid, kontakta Region Stockholms pressjour, 08-123 131 48.

Har du frågor?

Skriv till: SL Kundtjänst
Telefon: 08-600 10 00