Regelbundna skyddsronder för säkerhetens skull
Frekventa skyddsronder ser till att alla arbetsplatser är fria från risker och brister. Dessutom hittar de stressiga och pressande arbetsmiljöer.
Arbetsmiljön står alltid högst upp på listan. Så är det på alla arbetsplatser som har med utbyggnaden av tunnelbanan att göra. Och för att se till att det inte bara blir en punkt på dagordningen genomförs till exempel skyddsronder på löpande band. Ronderna är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och följer en checklista med kontrollpunkter för det aktuella arbetsstället.
– Upp till en gång i veckan gör vi våra ronder, säger Linda Nethercott, arbetsmiljöhandläggare på nya tunnelbanan och fortsätter.
– Tillsammans med entreprenören går vi runt på arbetsplatsen. Vi tittar på arbetsmiljön uppmärksammar risker och brister. Om inte problemen kan fixas direkt gör entreprenören en åtgärdsplan som vi följer upp.
Men det är inte bara brister och pekpinnar under en skyddsrond. Det är minst lika viktigt att hitta positiva exempel på en arbetsplats.
– Det är viktigt att vi kan prata om bra exempel också. Det kan handla om att man har byggt en trappa med ledstång för att komma upp och ner mellan olika nivåer. Eller som nu till hösten – att man i förväg tänker på att det krävs bättre belysning när det är mörkare, säger Linda Nethercott.
Det är entreprenörerna som är ansvariga för skyddsronderna.
– Men vi är alltid inbjudna och är med som expertstöd, säger Linda Nethercott.
Letar efter stress
Utöver brister och risker som kan få fysiska konsekvenser spelar skyddsronderna en viktig roll för att hitta organisatoriska och sociala problem.
– Det kan vara stress eller orimlig förväntan, och då är det viktigt att vi hör oss för om det på skyddsronderna, säger Linda Nethercott. Eftersom det är en ganska vanlig grundorsak till att olyckor inträffar.
Oavsett hur många ronder som görs finns det mänskliga misstag. Men en dålig dag eller en dålig natts sömn får dock inte vara anledningen till att olyckan är framme.
– Vi jobbar med dubbla hinder. Till exempel har vi en hastighetsbegränsning på 10 kilometer i timmen för alla fordon och en barriär mellan gående och trafik. Så om en gående går rakt ut bland fordonen ska hastigheten vara så låg att ingen skadas. Och om personen bakom ratten råkar göra fel finns skyddet för de som går, säger Linda Nethercott.
Pressfrågor
Skriv till: Emma Sahlman
Telefon: 072-582 44 30
För akuta pressfrågor utanför kontorstid, kontakta Region Stockholms pressjour, 08-123 131 48.
Har du frågor?
Skriv till: SL Kundtjänst
Telefon: 08-600 10 00