I Stockholmsregionen har berg från tunnelbyggen hanterats cirkulärt i mer än hundra år – utan att någon negativ miljöpåverkan konstaterats. Men sedan några år har nya restriktioner för svavelhalter i berget börjat tillämpas av olika aktörer och tillsynsmyndigheter i länet.
– Det sker utan ny evidens, utan ny kunskap om negativ miljöpåverkan och utan nya riktlinjer från myndigheter. Vi måste köra bort stora mängder bergmassor, med tio gånger högre koldioxidutsläpp och kraftigt ökade kostnader som följd, 600 miljoner kronor hittills, säger förvaltningschef Niklas Bergman.
För att kunna ta fram nya, rimliga riktlinjer för svavelhalter i berg behövs mer forskning. Därför driver Region Stockholm ett storskaligt test med berg från tunnelbaneutbyggnaden. Berget är krossat till fraktioner som används i bygg- och anläggningsbranschen. I drygt två år har berget utsatts för både naturliga och påskyndande processer för att testa om det blir någon försurning eller om det sker urlakning av ämnen ur berget.
– Nu kan vi vetenskapligt belägga det vi trodde, att det går utmärkt att använda tunnelberg cirkulärt på samma sätt som vi har gjort i Stockholm i mer än 100 år, säger Niklas Bergman.
Under den tid som testet pågått, cirka två år, visar det alltså inte på någon risk för försurning eller urlakning vid normal hantering av berget. Nu kommer testet att fortsätta i ytterligare två år, för att se om resultaten står sig.
Här kan du läsa en populärvetenskaplig text om testet och den första rapporten.
