Jenny Widell och Joacim Thelin arbetar med trafikanalyser på konsultbolaget Sweco:
– Det som vi framför allt tittar på i våra analyser är morgonrusningen, den timme när flest ska till jobbet. Det är så trafikförvaltningen dimensionerar trafiken. Det övriga resandet ska också fungera, men på morgonen reser flest vid samma tid.
Novembermorgon i Hornstull. Station Sofia beräknas få ungefär lika många resenärer som Hornstull har idag.
Viktig målpunkt
Prognoserna visar att ungefär hälften av resenärerna vid station Sofia kommer att byta mellan Nackagrenen och Hagsätragrenen, den andra hälften ska till eller kommer från området kring Sofia. En viktig målpunkt är arbetsplatserna i Kista.
Som effektivt transportmedel i en storstad är tunnelbanan oslagbar, det är de båda trafikanalytikerna överens om. På ett fullpackat tunnelbanetåg får det plats nästan 1200 resenärer. Det motsvarar många bussar. Tunnelbanan kan också ha tätare trafik än pendeltågen. Kollektivtrafiken får också flera nya knutpunkter.
– I Nacka Centrum kommer många att byta mellan buss och tunnelbana, stationen får ungefär lika många resenärer som Brommaplan har idag under morgonrusningen. Det motsvarar 50 påstigande i minuten, säger Joacim Thelin.
T-centralen störst
Idag är T-centralen den överlägset största stationen med 10 300 påstigande i timmen under morgonrusningen. Den följs av Slussens 8 200 och Gullmarsplans 4 100 påstigande. Gullmarsplan blir den största av stationerna längs den utbyggda tunnelbanan. I diagrammet ingår beräknat antal påstigande under maxtimmen för Blå linjen, sedan tillkommer även tunnelbanans Gröna och Gula linjer, tvärbanan och alla busslinjer vid Gullmarsplan.
 |
 |
Jenny Widell och Joacim Thelin, tafikanalytiker på Sweco.
Hur tar ni hänsyn till att fler kan vilja resa kollektivt av miljöskäl, eller färre för att den nya tunnelbanan får ett djupt läge?
– Vi har utgått från Trafikverkets och trafikförvaltningens standardmetoder och har en modell där nuläget stämmer bra överens med verkligheten. Det är ett bra utgångsläge. Sedan lägger vi in parametrar som utvecklingen i Stockholmsområdet, hur många bostäder, arbetsplatser, vägar och annan infrastruktur som ska byggas, men även turtäthet och kostnad för SL-kortet och bensinpris. Det som är svårt att ta med i modellerna är till exempel om busstrafiken ändras mycket i ett område och hur det skulle påverka resenärsmängderna.
Olika scenarier
Det finns inte direkt någon klimatparameter att lägga in i programvaran, istället skruvar analytikerna på restiderna eller kostnadsparametrar för att få in olika scenarier för sådant som ändrad syn på miljön eller ökad vilja att resa kollektivt.
– Att tunnelbanan går djupt ser vi inte i prognosmodellerna kommer påverka antalet resenärer. Hög turtäthet, korta restider från dörr till dörr och få byten är det viktigaste för att få många att välja tunnelbanan, säger Jenny Widell.
