Byggmetoder

Under byggtiden behöver vi använda mark och utrymmen i området. Spårtunnlarna planeras att byggas med en tunnelborrmaskin. Vi utreder två byggmetoder, arbetstunnlar eller sänkschakt, för att bygga stationerna vid Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet och Östbergahöjden. Båda sker genom att borra och spränga i berget.

En arbetstunnel används under byggskedet för att kunna bygga stationer och växelpartier innan tunnelborrmaskinen kommer fram till platsen. Arbetstunneln drivs från markytan och ner mot stationens läge under jord. I stort sett alla bergmassor transporteras ut via arbetstunnlarna. Alternativet med arbetstunnlar gör att byggytor kan ligga vid större vägar och där risken för störningar är liten.

Byggytan vid arbetstunneln används för masshantering, materialupplag, maskinuppställning, arbetsbodar och omhändertagande av vatten. Det finns behov av arbetstunnel och etableringsyta från byggstarten av arbetstunneln fram till att stationen är färdigställd.

En etableringsyta krävs också vid stationsläget och då kring det kommande hisschaktet. Denna kommer att nyttjas då bergytan friläggs för det vertikalschakt som krävs för hissarna samt vid byggnation av hissar och biljetthall. Med en arbetstunnel blir antalet masstransporter vid stationsläget färre än för sänkschakt.

Hur långt tid det tar att bygga stationen med arbetstunnel utreds.

Under byggtiden behöver vi använda mark och utrymmen i området. Spårtunnlarna planeras att byggas med en tunnelborrmaskin. Vi utreder två byggmetoder, arbetstunnlar eller sänkschakt, för att bygga stationerna vid Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet och Östbergahöjden. Båda sker genom att borra och spränga i berget.

Sänkschakt innebär att det schakt som ska byggas för hissarna även används för stationen. Arbetsområdet där massor, material och maskiner finns ligger vid stationen. Ytan blir större än om en arbetstunnel används. En större kran finns på området för att kunna hantera stora lyft. Ytan varierar i omfattning under bygget och kan justeras.

Hur lång tid det tar att bygga med sänkschakt utreds.

Spårtunnlar med tunnelborrmaskin

Så här kan det se ut när en tunnelborrmaskin ska bygga spårtunnlar. Det kan skilja sig åt mellan olika typer av maskiner. Medan borren rör sig framåt så tätas också berget bakom den med segment. Bergmassorna transporteras via rullband till ett arbetsområde utanför tunnlarna för att sedan lastas och transporteras vidare.

Tunnelborrmaskin

Så här kan en tunnelborrmaskin kan se ut. Det kan skilja sig åt mellan olika typer av maskiner. Klicka på bilden för att göra den större.