Så bygger vi

Planering

Innan vi kan börja bygga är det mycket som måste finnas på plats. Först och främst behövs det politiska beslut och finansiering som säger vad vi ska bygga och hur mycket det får kosta. Sen utreder vi hur tunnelbanan ska gå för att skapa så stor nytta som möjligt – hur hur vi ska bygga för att minimera påverkan på människor och natur.

Dags att börja bygga

Det tar i genomsnitt 8–10 år att bygga ny tunnelbana, från det första spadtaget tills att du kan kliva av tåget på den nya stationen. Arbetet kan generellt sett delas in i fyra olika faser eller moment:

1. Spränga ut arbetstunnlar och stationer

När vi har stängslat in och förberett våra arbetsområden är det första vi gör att börja spränga oss ned i berget. Från ytan spränger vi ut arbetstunnlar och sänkschakt, och under jord kan vi sedan börja spränga ut själva stationerna. Arbetstunnlarna används under hela byggtiden. Här transporteras maskiner och personal ned under jord – och bergmassor upp till ytan.

Du som bor eller vistas nära sprängarbetet kan påverkas av buller och känna hur det vibrerar i huset. På sidan om sprängningar kan du läsa om hur det går till när man spränger – och mer om hur du kan påverkas.

2. Spårtunnlar, tvärtunnlar och servicetunnlar

Det är många olika tunnlar som behövs när man bygger tunnelbana. När vi bygger under jord finns det olika sätt att bygga tunnlarna på. Antingen spränger vi ut dem på samma sätt som när vi bygger arbetstunnlar och stationer – eller så använder vi tunnelborrmaskiner.

Vilken metod som används bestäms under planeringsfasen och beror bland annat på förutsättningarna i berget och hur den sträckan som ska byggas är utformad. När vi bygger ut Blå och Grön linje spränger vi ut alla tunnlar. Gul linjes spårtunnlar byggs istället med två stora tunnelbormaskiner.

3. Bygga stationer ovan och under jord

Det finns många olika lösningar när vi bygger entréer och biljetthallar. Det finns stationer som får en helt ny stationsbyggnad med biljetthall ovan jord, andra hamnar i källaren på ett annat nybyggt hus eller så sticker entrén bara upp en som en liten glaskur ovan jord – med rullrappor ner till en biljetthall under jord.

När stationsutrymmena är utsprängda återstår det fortfarande många arbetsmoment under jord. Bland annat gjuter vi de nya plattformarna, bygger hisschakt och annat som finns på en tunnelbanestation. Sedan borr- och sprängarbetena avslutas märks arbetet under jord inte lika mycket längre för de som bor och vistas i närheten.

4. Installera och testa

Nu är det dags att lägga spår, installera signalsystem, montera rulltrappor och hissar och allt annat som behövs i tunnelbanan. Stationerna ska också få bänkar, skyltar och smyckas med konst. Det sista vi gör är att provköra med tåg och testa alla tekniska system. Sen kan banden klippas och du och alla andra Stockholmare är välkomna ned att provåka.

Hållbarhet

När vi bygger ut tunnelbanan påverkar vi miljön – men vi jobbar för att göra den påverkan så liten som möjligt. Hållbarhet handlar både om vår närmiljö och om vad som händer på andra sidan jorden. Arbetsmiljön under byggtiden liksom tillgängligheten för alla när tunnelbanan väl börjar rulla är också viktiga delar av vårt hållbarhetsarbete.