Coolt tunneljobb – här ska berget frysas ner

– Vi har en spännande period framför oss. Det är en väldigt utmanande och unik passage för utbyggnaden av tunnelbanan, säger Peter Leiner, projektledare.

Den vanliga metoden för att spränga sig genom berg är att först täta bergets sprickor med en cementblandning, så kallad förinjektering. Det gör att berget tätas och hindrar att för mycket vatten läcker in i tunneln. Därefter borrar man och spränger ut tunneln och avslutar med att förstärka berget.

Men vid ett område i Mårtensdal, strax norr om Gullmarsplan blir det inte lika enkelt. Här passerar spårtunnlarna en så kallad svaghetszon – ett område med en svagare bergart som gör arbetet betydligt mer komplicerat.

– De mätningar vi gjort visar att det teoretiskt finns omkring 2,1 meter berg över tunneltaket, men det är alldeles för lite för att bygga som vanligt. Och eftersom området ligger i änden på Stockholmsåsen så har jorden ovan berget en hög vattengenomsläpplighet. Det ökar risken för ras och att vatten kommer in i tunneln.

Ovanlig metod

Att berget i området är sämre har varit känt länge och därför har man kunnat förbereda sig och utreda olika lösningar.

– Vi tittade på olika alternativa metoder och kom fram till att det bästa alternativet på den här platsen är att frysa berget.

Metoden innebär att man fryser berget och kringliggande jord för att området ska hålla ihop bättre och inte läcka in vatten under tiden man spränger sig igenom. Metoden är ovanlig men har använts vid enstaka tillfällen i Sverige där det av en eller annan anledning behövts, exempelvis Hallandsåsen och byggandet av tunnelbanan mellan T-Centralen och Gamla stan.

Så hur går det till att frysa ett berg?

Steg 1: Borrning av kylrör

Innan arbetet kan börja byggs en så kallad borrkammare – ett extra stort utrymme som sprängs ut under jord för att få plats med en specialborrigg och annan borrutrustning. Läs mer: Specialutrymme sprängs ut under Mårtensdal (nyatunnelbanan.se)

Första steget är att borra hål för cirka 40 meter långa rör som går rakt in i berget. Hålen borras runt omkring det som ska bli tunnelöppning.

– Själva borrningen börjar i mars och kommer att pågå omkring 50 dagar, berättar Peter Leiner.

Steg 2: Frysning

Nästa steg är att rören fylls med ett kylmedel som cirkulerar för att få ner temperaturen i jorden och berget till minst -5 °C.  Ett kylaggregat håller hela tiden vätskan kall. Arbetet med att bygga tunneln börjar inte förrän det är rätt temperatur längs hela sträckan och minst 2 meter utanför tunnelkonturen.

– Vi räknar med att själva nedfrysningen tar omkring 120 dagar. Under den perioden kan vi inte göra så mycket mer än att kontrollera temperaturen.

Steg 3: Bergdrift och betonglining

Sedan kan själva byggfasen börja. Då sprängs berget ut med extra små sprängsalvor. Tunneln förstärks tillfälligt med sprutbetong i flera steg.  

Efter att berget sprängts och förstärkts med sprutbetong formas och gjuts en permanent förstärkning – en så kallad betonglining.

Under hela byggtiden hålls berget fryst. Först när hela tunneln sprängts ut och hela betongliningen är på plats kan kylaggregatet stängas av.

– Vi kontrollerar noggrant när marken och berget tinar så att inte omgivningen skadas eller påverkas negativt.

Arbetet med att frysa berget och bygga den cirka 40 meter långa passagen beräknas pågå till sommaren 2024.

Fakta: Frysning av berg vid Mårtensdal

• Området som tunnlarna passerar består av grafit.

• Hela sträckan som ska frysas ner är 39 meter lång.

• Området ska frysas ner till minst -5 °C innan man kan spränga tunneln.

• 50 dagar beräknas det ta att borra hålen för kylrör.

• 120 dagar uppskattas det ta innan hela området nått minus 5 grader från att kyla släpps på.

• Tunnelarbetet beräknas vara klart omkring juni 2024.