– Det har hängt med i ungefär 120 meter nu. Vanlig Stockholmsgranit är ett bra berg att borra och spränga i. Men diabasen är väldigt småblockig och uppsprucken, vilket gör att vi behöver förstärka berget efter varje salva och sedan täta, det tar tid, säger Hanna Nahlin, projektledare.
Läs mer om hur tunnlarna byggs
Den sista biten tunnel som är kvar att spränga ut på Grön linje ligger mellan de nya stationerna Södra Hagalund och Hagastaden – på gränsen mellan Solna och Stockholm. Att arbetet tar längre tid här än på många andra ställen beror också på flera känsliga verksamheter ovan jord.
– Vi spränger nära både Karolinska sjukhuset och Karolinska Institutet som är känsliga miljöer. Därför måste vi gå försiktigt fram och bara spränga på särskilda sprängtider, säger Hanna Nahlin.
Tål hög värme
Som du ser på bilden är diabasen betydligt mörkare än Stockholmsgraniten. Om du är riktigt skarpsynt kanske du känner igen den från bastun? Diabasen är nämligen en av våra populäraste bastustenar – eftersom den ger jämn värme och fin ånga, till skillnad från graniten, som riskerar att spricka vid höga temperaturer.
