Utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm är den största satsningen på tunnelbanan på 50 år. Tre mil spår ska läggas och ett stort antal rulltrappor och hissar ska installeras. Dessutom ska en mängd betong gjutas på varje ny station. Totalt kan det gå åt 18 500 kubikmeter betong när en station ska byggas.
Det motsvarar nästan 30 stycken 25-meters bassänger, eller en mindre kyrka om man så vill.
– De senaste åren har vi gjutit 210 gånger och med ett snitt 100 kubikmeter betong i veckan i Nacka, säger Robert Lindfors som är delprojektledare på station Nacka som kommer bestå av just 18 500 kubikmeter betong.
Men då och då krävs det att man gör större gjutningar vid ett och samma tillfälle.
– Den största gjutningen vi har gjort hittills var 496 kubikmeter i 30 graders lutning när ett rulltrapsschakt skulle gjutas, säger Robert Lindfors.
När en tunnelbana ska byggas är det inte bara mängden betong som sticker ut. I vissa situationer måste Robert Lindfors och hans kollegor i Nacka ta sig an riktigt avancerade gjutningar.
– De mest komplexa momenten vi gör är när väggar ska gjutas tätt mot ett bergtak. Då måste man trycka betongen uppåt genom ventiler i formväggen. Det kräver stor noggrannhet och känsla. Man måste trycka tillräckligt mycket för att betongen ska ligga tajt mot taken – men samtidigt inte för mycket då formen riskerar att ”sprängas”, säger Robert Lindfors.
Läs mer om betonggjutning: Järnkoll på betongen – därför behövs armering
Så lite som möjligt
Totalt byggs 18 nya stationer in på tunnelbanekartan, vilket innebär att en stor mängd betong går åt. Men en del av uppdraget är att tunnelbanan ska byggas med så låg klimatpåverkan och så effektiv resurseranvändning som möjligt – även om utsläppen från betong fortfarande är betydande.
– Med den nya tunnelbanan bygger vi kollektivtrafik för tiotusentals resenärer varje dag. Det är en investering som gör det möjligt att skapa en tätare, mer tillgänglig och hållbar stad – där fler kan leva utan bil. Eftersom betong står för en stor del av utsläppen i byggskedet, försöker vi använda den så resurseffektivt som möjligt, säger Tabita Gröndal, hållbarhetsstrateg på Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana.
En sak man gör för att hålla ner mängden betong är att bara bygga det som verkligen behöver byggas.
– Vi strävar efter att varje station ska vara funktionellt optimerad – varken överdimensionerad eller onödigt resurskrävande. Och redan i de tidiga skedena fokuserar vi på att hitta lösningar som minskar klimatpåverkan.
