Så spränger vi

När tunnlarna sprängs följer man alltid samma mönster. Från tätning, via sprängning, utlastning och skrotning till förstärkning av berget. Sen börjar man om.

När tunnlarna sprängs följer man alltid samma mönster. Från hundratals borrhål, via spräningen, utlastning och skrotning till förstärkning av berget. Sen börjar man om.
Arbetet med nya tunnelbanans tunnlar följer alltid samma sprängcykel.

Borra för att täta

Innan sprängning tätas berget. Så kallad injektering. Hålen fylls med cement och bildar en tät skärm runt kommande tunnel.

Borra för sprängning

Upp emot 200 hål borras in i berget med hjälp av en datoriserad borrigg, som är förinställd på exakt rätt längd och position.

Laddning

Hålen laddas med sprängmedel. Laddningen är flytande och pumpas in med slangar i borrhålen. Med hjälp av stubintrådar som kopplas samman enligt ett visst schema går det att kontrollera att laddningarna detonerar i rätt ordning.

Sprängning

När människor och maskiner befinner sig på säkert avstånd trycker sprängarbasen på knappen som aktiverar sprängningen.

Vädring och spolning

Innan det är säkert att vistas i tunneln igen ska den vädras fri från spränggaser. Genom att spruta vatten i tunneln spolas rester av sprängmedlet bort och bergdammet lägger sig. Vattnet rinner sedan ut genom en reningsanläggning på byggarbetsplatsen.

Lastning och transport

Allt berg som sprängts loss lastas på lastbilar som transporterar det vidare till en krossanläggning.

Skrotning

Nu ska allt löst berg knackas ner från bergväggen. Det kallas skrotning och görs först med hjälp av en skrotmaskin och sedan för hand med skrotspett.

Borra för bult

Bulthål borras. Innan sprängcykeln börjar om förstärks berget med bultar på upp till sex meter som gjuts in i berget.

Undrar du något?

Skriv till SL Kundtjänst eller ring på 08-600 10 00.