Planering

Finansiering

För att bygga tunnelbana behövs först finansiering. Utbyggnaden av Stockholms tunnelbana finansieras gemensamt av staten, Region Stockholm och de kommuner där tunnelbanan byggs.

Utredning

När politikerna har kommit överens om finansiering börjar nästa fas i planeringen. Det är dags att rita ut en sträcka för den nya linjen. I det här läget är det en bred korridor på en karta. Man gör omfattande undersökningar av allt från resbehov till provborrning för att ta reda på bergkvaliteten. Även byggnader, natur, kultur och annat som finns ovan mark inventeras och vägs in i planeringen.

Samråd

Desto längre vi kommer med planeringen desto mer detaljerade blir planerna. Den breda korridoren på kartan blir en smal linje och så småningom vet vi exakt var linjen ska ligga.

Under hela processen är det viktigt att få in information – både från andra samhällsaktörer men också från de som bor och jobbar i området där tunnelbana planeras. För att bygga en så bra tunnelbana som möjligt är det viktigt att löpande ha dialog och ta in synpunkter från dem som kan bli berörda. Det kallas samråd och sker under hela planeringsarbetet.

Under samrådet förs dialog genom exempelvis en samrådsportal på vår webbsida och genom möten och öppna hus. Vi har även uppsökande samråd, för att fånga in målgrupper som vanligtvis inte hör av sig med synpunkter. Det kan vara till exempel skolungdomar, företag som påverkas och ideella föreningar. Resultatet från samrådet redovisas i en samrådsredogörelse.

Tillståndsprocessen

När planeringen är färdig har vi fått ihop en järnvägsplan. Den beskriver vilken mark som behövs och vilka åtgärder som måste vidtas för att skydda närmiljön. Den innehåller en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som utreder miljöpåverkan på människor, natur, kultur och djur.

Järnvägsplanen ställs ut för granskning med en sista möjlighet att lämna in synpunkter. Sedan skickas den till Trafikverket för prövning innan järnvägsplanen fastställs. Parallellt med järnvägsplanen antar den eller de berörda kommunerna detaljplaner för sträckningen. Processen med järnvägsplan och detaljplan görs samordnat, så att samma samråd och miljökonsekvensbeskrivning som i järnvägsplanen används i detaljplanen.

För att kunna bygga behöver vi också ett miljötillstånd. Det talar om hur mycket utbyggnaden får påverka grundvattnet. Miljötillståndet prövas av mark- och miljödomstolen. I miljötillståndet finns även villkor för hur mycket utbyggnaden får bullra och störa.