Så planerar vi
Det är mycket som måste finnas med när man börjar planera ny tunnelbana. Var är det redan nu brister i kapaciteten som inte går att lösa med till exempel fler fordon eller smart planering av trafiken? Var kommer det att uppstå behov i framtiden? Var tänker kommunerna i Stockholms län bygga många bostäder? Tunnelbanan är ett effektivt transportmedel som snabbt förflyttar många människor – men det är dyrt att bygga, så det måste bli rätt.
Förhandla om finansiering
De utbyggnader som är igång just nu finansieras gemensamt av staten, kommunerna där tunnelbanan byggs och Region Stockholm.
För att kunna fortsätta bygga ut tunnelbanan kommer en ny förhandling att behövas, där man kommer överens om hur mycket varje part ska betala.
Läs mer om förhandlingarna som ledde fram till 18 nya stationer
2013 års Stockholmsförhandling
I januari 2014 tecknades ett avtal mellan staten, Region Stockholm, Järfälla kommun, Nacka kommun, Solna stad och Stockholm stad. Avtalet innebär att:
-
- tunnelbanan byggs ut till Arenastaden, Barkarby, Nacka och Söderort
-
- depån i Högdalen byggs ut.
-
- kommunerna bygger totalt 78 000 nya bostäder i tunnelbanans närområde.
Sverigeförhandlingen 2017
Våren 2017 skrevs ett avtal om storstadsåtgärder i Stockholm. För tunnelbanan innebär avtalet:
-
- ytterligare en station på Grön linje och 4 000 bostäder i dagens Hagalunds industriområde.
-
- ny linje mellan Fridhemsplan och Älvsjö och 48 500 bostäder i området.
Fördjupade utredningar
När politikerna har kommit överens om pengarna börjar nästa fas i planeringen. Det är dags att rita ut en sträcka för den nya linjen. I det här läget är det en bred korridor på en karta. Man gör omfattande undersökningar av allt från resbehov till provborrning för att ta reda på bergkvaliteten. Även byggnader, natur, kultur och annat som finns ovan mark inventeras och vägs in i planeringen.
Planerna presenteras löpande
Ju längre vi kommer med planeringen desto mer detaljerade blir planerna. Den breda korridoren på kartan blir en smal linje och så småningom vet vi exakt var linjen ska ligga.
Under hela processen är det viktigt att få in information – självklart från andra samhällsaktörer men också från de som bor och jobbar i området där tunnelbana planeras. För att bygga en så bra tunnelbana som möjligt är det viktigt att löpande ha dialog och ta in synpunkter från dem som kan bli berörda. Det kallas samråd och sker under hela planeringsarbetet.
Under samrådet förs dialog genom exempelvis en samrådsportal på vår webbsida och genom möten och öppna hus. Vi har även uppsökande samråd, för att fånga in målgrupper som vanligtvis inte hör av sig med synpunkter. Det kan vara till exempel skolungdomar, företag som påverkas och ideella föreningar. Resultatet från samrådet redovisas i en samrådsredogörelse.
Lagstadgad process för viktiga tillstånd
När planeringen är färdig har vi fått ihop en järnvägsplan. Den beskriver vilken mark som behövs och vilka åtgärder som måste vidtas för att skydda närmiljön. Den innehåller en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som utreder miljöpåverkan på människor, natur, kultur och djur.
Järnvägsplanen ställs ut för granskning med en sista möjlighet att lämna in synpunkter. Sedan skickas den till Trafikverket för prövning innan järnvägsplanen fastställs. Parallellt med järnvägsplanen antar den eller de berörda kommunerna detaljplaner för sträckningen. Processen med järnvägsplan och detaljplan görs samordnat, så att samma samråd och miljökonsekvensbeskrivning som i järnvägsplanen används i detaljplanen.
För att kunna bygga behöver vi också ett miljötillstånd. Det talar om hur mycket utbyggnaden får påverka grundvattnet. Miljötillståndet prövas av mark- och miljödomstolen. I miljötillståndet finns även villkor för hur mycket utbyggnaden får bullra och störa.
Projekt i planering
Just nu är ett projekt i planeringsfasen.
Läs mer om Tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö.
Undrar du något?
Skriv till SL Kundtjänst eller ring på 08-600 10 00.
