Experten: Ditt hus står stadigt när tunnelbanan sprängs fram

Det kan skaka och mullra när nya tunnelbanan sprängs fram. Men ditt hus står stadigt och tål varenda salva. Experten Carl Lind förklarar varför det inte uppstår sprickor fast det sprängs under ditt hus. 

Nyhet Nya tunnelbanan 2024-03-12

En sprängning kan märkas på flera kilometers avstånd. Oftast är det ljudet som vi människor reagerar mest på – men bor man lite närmare arbetet kan man även känna vibrationerna som sprids via jord och berg och in i byggnader. Att fundera på sprängarbeten och hur de påverkar husen vi bor i är inte särskilt konstigt. Bara nya tunnelbanan spränger just nu flera tusen salvor om året.

Behöver man vara orolig när det mullrar och skakar? 

– Nej, det behöver man inte. Byggnader är vibrationståliga. De är konstruerade för att bära sin egen tyngd och belastningar från till exempel vind och temperaturförändringar, som ger större rörelser i husen än vibrationer från sprängningar, säger Carl Lind, expert på omgivningspåverkan och omgivningskontroll vid mark- och sprängningsarbeten.  

Sprängarbeten med god marginal

Innan man börjar spränga kartlägger man området. Varje byggnad får ett riktvärde för vibrationer. Riktvärdet bestämmer hur mycket det får vibrera och sätts alltid med god marginal till vad byggnaden tål. 

– När man börjar spränga utgår man alltid från den byggnad som har det lägsta riktvärdet. Vi säger att denna byggnad dimensionerar sprängsalvan eller hur kraftigt man får spränga, säger Carl Lind.   

Alla sprängningar övervakas noga med hjälp av vibrationsmätare. Mätarna placeras ofta i källare och varje sprängning följs upp av mättekniker och bergsprängare. Om någon enstaka salva går över riktvärdena är marginalen ändå så stor att det inte skadar byggnaden.  

– Det kan skallra i både glasrutor och dricksglas vid sprängningar, men det är inte tecken på att huset tar skada, säger Carl Lind.

Man behöver inte heller vara orolig att sprängningar ska orsaka sprickor i huset.

– Eftersom sprängarbeten omgärdas av omfattande kontroller och dimensioneras efter byggnadernas riktvärden så orsakar de inte sprickor, fortsätter Carl Lind.

Naturliga förändringar 

Däremot finns det många andra anledningar till att sprickor uppstår i byggnader. Byggnader består av ”levande material” som trä, betong och gipsskivor som rör sig med årstiderna, till exempel på grund av förändringar i temperatur. Alla byggnader är anpassade för att tillåta rörelser – men över tid uppstår det sprickor i alla byggnader. Det kallas för naturliga förändringar.  

Här är ett exempel på en naturlig spricka, en fogspricka. Den beror inte på sprängning utan har uppstått i en takvinkel i skarven mellan gipsvägg och betongtak. Det beror på att väggen expanderar och krymper under året i samband med förändringar i luftfuktighet och temperatur. I hörn och takvinklar eller vid dörrar och fönster uppstår ofta den här sortens naturliga sprickor.

Bor man nära sprängarbetet erbjuds man besiktning innan det vibrationsalstrande arbetet börjar. Vid besiktning dokumenteras förändringar och vissa sprickbildningar. Men vissa naturliga sprickor är så pass vanliga att de inte alltid dokumenteras i besiktningsprotokollet. Det är helt enligt Svensk Standard för besiktningar inför sprängarbeten.  

Se filmen

Se filmen där Carl Lind, expert på omgivningspåverkan och omgivningskontroll  vid mark- och sprängningsarbeten, förklarar mer om sprängningar och vibrationer:  