Här hittar du den senaste informationen om pågående arbeten nära dig:
Kategori: Okategoriserad
Under pandemin ersattes de öppna husen med digitala informationsträffar och inspelade föredrag. Nu finns det möjlighet att träffas på riktigt igen.
– Visst har det också fungerat bra, men nu ser vi verkligen fram emot att få prata med alla som bor där vi bygger och som kommer att använda tunnelbanan i framtiden, säger Emilie Labacke, projektledare för kommunikationen om Blå linje till Nacka.
De öppna husen arrangeras oftast innan ett störande arbete startar eller när arbetet går in i en ny fas, med nya typer av störningar.
– Förra veckan pratade jag med många Nackabor när vi höll öppet hus i vår utställning i Nacka Forum. Här ska vi snart börja bygga stationsentréer och station Nacka under jord. Det var inte alla som hade specifika frågor utan många var allmänt nyfikna och intresserade av hur det ska bli när tunnelbanan är klar, säger Emilie Labacke.
Träffa oss här framöver
Om arbeten i Sickla
6 april klockan 16–19 i Nacka Forum.
Om arbeten i Barkarby
6 april klockan 17–19 i Bas Barkarby, Bällstaågatan 18, våning 2. Läs mer
Om arbeten i Akalla
30 mars klockan 17–19 i Sveaborgsskolan, Sveaborgsgatan 26. Läs mer
Om arbeten vid Sockenplan
6 april klockan 15–18 på torget utanför Sockenplans tunnelbanestation.
Om arbeten vid Gullmarsplan
25 april klockan 15–18 på torget vid Gullmarsplan.
– Det är roligt att de allra flesta gillar tunnelbaneutbyggnaden och att bara ungefär 1 av 10 är negativt inställda. Så här har siffrorna sett ut sen vi gjorde vår första större mätning 2015, det är skönt att ha stockholmarnas gillande i ryggen när vi är igång och bygger och stör på så många ställen, säger Niklas Bergman, förvaltningschef för tunnelbaneutbyggnaden.
Här kan du läsa hela undersökningen.
Av de drygt 8000 som svarat har över hälften, 56 procent, påverkats av utbygganden på något sätt. I Nacka uppger hela 80 procent av de svarande att de påverkats av utbyggnaden, varav över hälften säger att de påverkas mycket av arbetet med nya tunnelbanan. Det handlar framför allt om ljud och vibrationer från sprängningar.
– Det märks verkligen att vi är inne i en intensiv byggfas nu. Våra arbeten hörs, syns och känns på många ställen och det är många som blir påverkade, säger Karin Gistrand, samordnare för kommunikationen mot närområdet.
De som svarar på undersökningen är personer som bor eller jobbar i närheten av där tunnelbanan byggs ut eller som rör sig runt arbetsområdena, till fots, på cykel, men kollektivtrafik eller med bil.
– Det här är grupper som vi behöver nå med vår kommunikation, så det är glädjande att de flesta tycker att vår information är relevant och lätt att förstå. Det är också bra att sex av tio vet om att de kan få sms en halvtimme före sprängningar – men där hoppas jag att vi kan nå ännu fler i år, säger Karin Gistrand.
Många tunnelarbetare har samlats i tunneln på Blasieholmen, men något ljud från borrning eller sprängning hörs inte. Blickarna är riktade mot ett bord där helgonstatyn av Sankta Barbara står uppställd.
– Att välsigna tunneln och arbetsplatsen på det här sättet är en tradition som går tillbaka ända till medeltiden.
Det säger Jose Miguel Fernandez Remesal, VD för OHLA Sverige, som har uppdraget att bygga den 1,4 kilometer långa spårtunneln mellan Kungsträdgården och station Sofia.
Bön om beskydd
Katolske prästen Jorge de Salas välsignar tunneln och ber på både spanska och svenska om beskydd inför kommande arbeten. Under ceremonin sprider han rökelse och häller vatten på helgonstatyn.
Statyn kommer sedan sättas upp vid ingången till tunneln som en påminnelse för dem som passerar.
– Jag har jobbat i många projekt och den här ceremonin betyder mycket för tunnelarbetare. Det kan vara Chile, New York eller Sverige. Det här är ofta något som efterfrågas om det finns tunnelarbetare med katolsk tro. För dem skapar traditionen en känsla av skydd och trygghet. Det sker med stor respekt för alla, oavsett tro, säger Jose Miguel Fernandez Remesal.
Påminnelse om arbetsmiljö
Helena Söderberg, projektchef från OHLA Sverige, tror att välsignelsen har betydelse även för dem som inte delar samma övertygelse.
– Jag har själv aldrig varit med om det här tidigare men det är ett bra sätt att visa respekt för dem som tycker att det här är viktigt. Vi kan alla se det som en påminnelse om god arbetsmiljö och de risker som behöver hanteras.
Ordning och reda
Under våren börjar sprängarbetena som ska förlänga tunnelbanans spårtunnel från Kungsträdgården och möta tunneln som byggs från andra sidan Saltsjön, där Södermalms nya station Sofia kommer att vara. Och arbetsmiljön genomsyrar allt arbete, menar Jose Miguel Fernandez Remesal.
– Under våra dagliga rutiner och möten är detta något vi ständigt pratar om. Vi har alla ett ansvar för att bidra till god kommunikation och att hålla ordning och reda omkring oss. Det är så vi lyckas med målet om en säker arbetsplats, säger han.
Flest rulltrappor blir det på stationen i Slakthusområdet – hela 19 stycken. Det beror på att den ligger vid två stora arenor och stationen byggs för att kunna hantera stora flöden av människor. Minst antal rulltrappor får den djupaste stationen av dem alla, Sofia, där det bara behövs två.
Av de 77 hissarna är 37 vanliga hissar, 21 är snedbanehissar och 19 är snabbhissar. Flest snabbhissar får station Sofia. Där ska åtta stora hissar ta resenärerna de 100 metrarna upp och ner. De två rulltrapporna kommer att gå från plattformen till ett mellanplan och inte hela vägen upp till stationsbyggnaden i Stigbergsparken.
Vill du veta mer om station Sofia?
Även stationerna Gullmarsplan och Nacka kommer att få snabbhissar i den ena änden av respektive plattform. Det blir fem snabbhissar på Gullmarsplan och sex stycken i Nacka.
Redan nu pågår arbetet med att förbereda för installationerna av alla dessa hissar och rulltrappor. Det kan du läsa mer om i en artikel från hösten 2020.
Alla siffror i artikeln gäller som planeringen ser ut hösten 2021. Tunnelbanan till Älvsjö är inte med i sammanställningen, eftersom planeringen för den linjen ligger flera år efter de andra, med beräknad byggstart 2025.
Ljudet från den stora maskinen som spräcker loss block efter sista sprängningen är både vasst skärande och dovt på samma gång. Även om hörselkåporna dämpar det mesta så är ljudet starkt och vibrationerna från arbetet känns i kroppen.
– Men hytten är nästan helt ljudisolerad, så det låter väldigt lite för föraren som sitter där.
Det förklarar Niklas Broström, byggarbetsmiljösamordnare på CRTG, den entreprenör som på uppdrag av Region Stockholm just nu bygger de tre arbetstunnlarna för Blå linje till Nacka.
Se filmen från arbetsmiljöronden:
Gemensam arbetsmiljörond
Han går den regelbundna arbetsmiljöronden tillsammans med Linda Nethercott, arbetsmiljöhandläggare på nya tunnelbanan. Tillsammans går de igenom arbetsmiljön och stämmer av mot checklistor att allt går till som det ska. I dag är de på arbetsplatsen för arbetstunneln vid trafikplats Skvaltan i Nacka.
– En optimal dag ska det verka som att vår funktion egentligen är överflödig. När vi eliminerat alla risker i förhand har vi gjort vårt arbete rätt, säger Niklas Broström.
Olika roller
Både Region Stockholm och de entreprenörer som bygger de nya tunnlarna har ansvar för arbetsmiljön, men med lite olika roller.
– Entreprenören är den som är ytterst ansvarig för att arbetsmiljön är säker för de som är på plats, medan jag som är på beställarsidan har mer av en kvalitetssäkrande roll. Jag är ute och följer upp och ser till att entreprenören gör som vi har sagt och kommit överens om, säger Linda Nethercott.
– Arbetsmiljö är ett väldigt stort område. På ett kontor kan det handla om hur belysningen är. Här finns en annan typ av risker.
Risker vid tunnelbygge
När man bygger i berg spelar geologin en stor roll och det finns en risk att stenblock faller ner. Därför är säkringen av arbetstunneln väldigt viktig.
– Vi har även många stora och tunga maskiner igång, samtidigt som det är många människor som arbetar här. Vi försöker planlägga så att flera moment inte pågår samtidigt. Den planeringen är viktig för att skapa en trygg arbetsmiljö, säger Niklas Broström.
Bland de mer långsiktiga riskerna finns dammet inne tunnlarna som kan orsaka skador som dyker upp efter så lång tid som 20 år. Likaså är långvarigt buller en hälsorisk som stressar kroppen på olika sätt.
– Vi har alltså både långsiktiga och kortsiktiga risker som vi måste jobba förebyggande med hela tiden. Det går inte att chansa utan vi måste ha koll på riskerna och jobba proaktivt, säger Linda Nethercott.
“Samarbetet måste var på topp”
Både Linda Nethercott och Niklas Broström nämner samarbetet som helt avgörande för att arbetsmiljöarbetet ska bli bra.
– Vi kan inte göra det här på var sitt håll utan allra bäst blir det när vi jobbar tillsammans. Det gäller att vi har högt till tak, att vi kan lita på varandra, är ärliga och kan påpeka brister. Samarbetsklimatet måste vara på topp för att det ska bli så bra som möjligt, säger Linda Nethercott.